Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PARI pari4, sbst.1, l. PARÉ pare4, sbst.; pl. -er.
Ordformer
(paré 1906. pari 1760—1914)
Etymologi
[jfr d. paré, äv. pari, t. paré, pari; av fr. pari, vbalsbst. till parier (se PARERA, v.3); formen paré torde i t. bero på (etymologiskt felaktig) uppsnyggning (möjl. med anslutning till fr. parié, p. pf. av parier, slå vad; se PARERA, v.3), i dan. o. sv. (i den mån formen icke är lånad från t.) äv. på invärkan från PARERA, v.3]
(numera knappast br.; jfr dock slutet) vadhållning; vad; särsk. i fråga om spel l. tävlan: vad(hållning) om vem som kommer att vinna; stundom övergående i bet.: insats (i spel). At Hon ock vinner på Parier. Dalin Vitt. 6: 212 (1760). Ett parti whist med dubbla parier är det enda, som roar mig. Blanche 1846—1946 26 (1847). Lindqvist Stud. 38 (1906). 2NF (1914). — särsk. [jfr liknande anv. i dan. o. t.] (numera bl. ngn gg vard.) i uttr. paré att (osv.), förr äv. pari på det!, jag slår vad (att osv.) resp. jag slår vad (om att det är så som jag säger)! Pari på det! Björkman (1889).

 

Spalt P 284 band 19, 1952

Webbansvarig