Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PARTOUT partω4 l. med fr. uttal, äv. PARTU partɯ4, adv.
1) (†) överallt, allestädes; numera bl. i ssgr. Andersson (1845). Ekbohrn (1904). jfr PASSE-PARTOUT.
2) (ngt vard.) nödvändigtvis, till varje pris, absolut, ovillkorligen, prompt. Rosenstein 3: 348 (1788). Hon vill partu träffa fröken. Kerfstedt Eva 75 (1888). Idealen är bra ända tills man tar dem så på allvar att man partout vill slåss för dem. Kihlman Idyll 241 (1936).
Spalt P 365 band 19, 1952