| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PASTORAL pas1tωra4l l. -to- l. -tå-, r. l. m. (Nordforss (1805) osv.) ((†) n. Thorild (SVS) 1: 16 (c. 1777), Auerbach (1913)); best. -en; pl. -er; äv. (i bet. I, med italiensk form) PASTORALE –a3le2 l. —40, n.; best. -et; pl. -er.
I.
1) dikt l. sångspel o. d. som behandlar ett ämne ur herdelivet l. där personerna föreställas vara herdar l. där ngn lantlig scen skildras, herdedikt, herdespel. Pastoral vid Damons och Daphnes Herda-Fäst. Nordenflycht QT 1745, s. 68 (1744; i rubrik). Pastoral, Dedicerad til Kgl. Secreteraren Leopoldt. Bellman (BellmS) 1: 271 (1790; i rubriken till Fredmans epistel nr 82). 1700-talets pastoral var en förklädd hovman i sidendräkt och med förgylld krumstav, vilken endast lekte herde. Schück (o. Warburg) Huvuddr. 2: 131 (1917). — särsk. i oeg. l. bildl. anv.
b) om lantlig idyll. Sturzen-Becker 5: 34 (1844, 1862). Bland blommor och gräs / Ler fram Nackanäs / Som blid pastoral. Wirsén Vis. 18 (1899). Afrikansk pastoral. Lundkvist Blixen (1937; boktitel).
2) mus. instrumentalt musikstycke som avser att skildra idylliskt naturliv. Mankell Lb. 160 (1835). 3NF (1931).
II. [elliptiskt av PASTORAL-EXAMEN] (förr) pastoralexamen. KyrkohÅ 1941, s. 206 (1868). En prest, som läste på pastoralen. Strindberg Fjerd. 5 (1877).
Spalt P 447 band 19, 1952