| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PATRONAT pat1rωna4t l. -rå- l. -ro-, n.; best. -et; pl. =, äv. -er.
1) (numera bl. mera tillf.) ställning l. värksamhet ss. beskyddare, beskyddarskap; beskydd; äv. om ställning l. värksamhet ss. ngts skyddspatron; förr äv. övergående i bet.: herravälde l. husbondevälde (över ngn); jfr PATRON, sbst.1 1—3, 5, 6. Lindfors (1824). Det patronat, som äldre studiosi togo sig öfver beani … (Dessa) blevo helt simpelt betjenter åt äldre cives. ÅbSvUndH 62: 70 (c. 1890). Adler har under sitt patronat en .. serie (av skrifter). Bjerre Själsläk. 97 (1914). Det patronat över kvinnliga sysslor och kvinnans hela liv som under den germanska forntiden tillades Fröja eller fru Holle. IllRelH 7 (1924).
2) (i sht om äldre förh.) förhållandet att ngn är patronus (se d. o. 4) l. att pastorat l. tjänst o. d. är patronellt (patronell); ställning l. myndighet ss. patronus; patronatsrätt; stundom äv. konkretare, om patronellt pastorat, förr äv. om innehavare av patronatsrätt. Crælius TunaL 160 (1774; om patronellt pastorat). Frey 1850, s. 492 (om innehavare av patronatsrätt). Patronatet öfver de andliga ämbetena hade (i Nürnberg) på 1400-talet öfvergått till stadens råd. Bååth WagnerS 3: 58 (1905). HT 1933, s. 92.
B: PATRONATS-BREV. urkund varigm ngn tilldela(de)s patronatsrätt; jfr patron-brev. 1NJA 1877, s. 395. —
-KYRKA. (patronat- 1781—1835. patronats- 1893 osv.) [jfr t. patronatskirche] kyrka i patronellt pastorat. Eberhardt AllmH 4: 187 (1781). —
-RÄTT, r. l. m. (patronat- 1845—1857. patronats- 1805 osv.) [jfr t. patronatsrecht; efter mlat. jus patronatus] enskild person (l. furste l. korporation o. d.) tillkommande rätt att föreslå l. kalla l. tillsätta präst i en församling l. innehavare av vissa andra kyrkliga l. ecklesiastika befattningar (o. att utöva vissa förvaltningsbefogenheter i förh. till kyrka, stundom äv. att uppbära vissa kyrkoinkomster); efter 1922 i Sverige bl. kvarlevande i ngt enstaka fall i fråga om tillsättande av innehavare av befattning inom undervisningsväsendet. Nordforss (1805). I kyrkligt afseende är .. (Hargs socken) ett patronelt pastorat. .. Patronatsrätten åtföljer Hargs bruk. Höjer Sv. 1: 49 (1873). Magistraternas patronatsrätt öfver stadsskolorna. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 267 (1900; om ä. förh. i Tyskland). Patronatsrätten (till Skytteanska professuren) tillhör sedan 1799 en gren av grevliga ätten Mörner af Morlanda. 3NF 17: 1225 (1932). Anm. I äldre tid användes alltid (liksom i fackspr. ofta ännu) det rent latinska uttrycket jus patronatus med bet.: patronatsrätt. RA I. 3: 397 (1594). Kyrkol. 19: 12 (1686). —
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. (patronat- 1835—1848. patronats- 1635 osv.) jfr -rätt. Schroderus Os. III. 2: 144 (1635).
Spalt P 502 band 19, 1952