Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PATT pat4, sbst.1, äv. (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) PATTE pat3e2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(patt 1714 osv. patte 1618—1635)
Etymologi
[sv. dial. patt, patte, motsv. d. patte, spene, bröstvårta, bröst; med avs. på bildningssättet jfr sv. dial. pappe, tatte, tiss(e), mlt. titte, holl. tit, t. zitze, bröstvårta m. m. (jfr DISS, sbst.1), ävensom nyisl. patti, liten pojke. — Jfr PATTA]
1) (numera bl. bygdemålsfärgat) spene; äv.: bröstvårta. Merket fans emellan .. (trollkvinnans) skuldror, nemligen enn rödh patte, så stor som en so-patte. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 449 (i handl. fr. 1618). (En ko som) intet miölkar med alla pattar. Broman Glys. 3: 184 (c. 1730). Nordforss (1805; äv. om bröstvårta hos man). Lagerkvist Gäst 60 (1925). — jfr KO-, SO-PATT. — särsk.
a) (†) zool. i fråga om vissa andra (ofta små) upphöjningar på en del (lägre) djurs kropp. Lindestolpe Matk. 17 (1714; hos mask). På korset (hos navelsvinet) sitter en patt. Linné FörelDjurr. 62 (1748). Hvar led (på binnikemasken) hafver en slags patt. Alm(Sthm) 1760, s. 35.
b) ss. efterled i ssgn KATT-PATTAR, om viss växt.
2) (numera bl. vulgärt l. bygdemålsfärgat) kvinnobröst. Brändt horn af en bagge, hvilket .. (trollkvinnan) jämte bröd lade under sin vänstra patte. KyrkohÅ 1914, s. 243 (1635). Nordforss (1805; oanständigt ord). Moberg Rid 310 (1941). — särsk. (†) i uttr. ge patt (äv. patten), ge di; svårt l. omöjligt att skilja från 1. Broman Glys. 2: 139 (c. 1730). Kan modren ej gifva sit barn patt, så (osv.). JournSvL 1799, s. 144. Schulthess (1885).
Ssgr (till 1; †): PATT-FORMIG. av samma form som en spene l. bröstvårta. Ferner PVetA 1780, s. 27. —
-LAV. bot. laven Cladonia papillaria Ehrh. Acharius Lich. 88 (1798). —
-LIK, adj. jfr -formig. Sönnerberg Loder 33 (1799). Pattlika vårtor. Florman Hushållsdj. 59 (1834).

 

Spalt P 510 band 19, 1952

Webbansvarig