Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PEDERAST pe1deras4t l. ped1-, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(ped- 1807 osv. päd- 1874)
Etymologi
[jfr t. päderast, eng. pæderast, pederast, fr. pédéraste; av gr. παιδεραστής, av παῖς (gen. παιδός), barn, gosse (se PEDAGOG), o. ἐραστής, älskare, sammanhörande med ἒραμαι, åtrår, älskar, o. ἒρως, åtrå, kärlek (jfr EROTISK). — Jfr PEDERASTI, PEDERASTISK]
(med prägel av fackspr.) man som hängiver sig åt l. utövar pederasti l. som är homofil; jfr SODOMIT. Gjörwell o. Stechau Flittner Gynäol. IV. 1: 112 (1807). Strindberg GötR 42 (1904). Alexanderson Sartre FrihVäg. 1: 326 (1947). —

 

Spalt P 531 band 19, 1952

Webbansvarig