Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERFORATOR pær1fωra3tor2 osv., äv. a4tor, r. l. m.; best. -n; pl. -er -atω4rer.
Etymologi
[jfr t. o. eng. perforator, fr. perforateur; till lat. perforare (se PERFORERA)]
apparat för perforering av papper o. d. (se PERFORERA 1 b); särsk. (telegr.) skrivmaskinsliknande apparat varmed skrift uthugges i en pappersremsa. TT 1885, s. 155. 2SvUppslB (1952).

 

Spalt P 647 band 20, 1952

Webbansvarig