Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERISKOP pær1iskå4p l. pär1– l. per1– l. pe1-, n.; best. -et; pl. =, i sht förr äv. -er.
Ordformer
(peri- 1874 osv. perio- 1904)
Etymologi
[jfr t. periskop, eng. periscope, fr. périscope; till gr. περισκοπέω, ser (mig) omkring, av περί, omkring (se PERI-), o. σκοπέω, ser (se -SKOP). — Jfr PERISKOPISK]
1) (förr) fotogr. icke akromatiskt objektiv bestående av två konkavkonvexa (periskopiska) enkla linser. Steinhells Periskop består blott af 2 kronglaslinser, men har focaldifferens. Nyblæus Fotogr. 21 (1874). Roosval David RådgFotogr. 23 (1902).
2) (i sht i fackspr.) optiskt instrument som möjliggör observationer från platser varifrån direkta sådana icke kunna göras; särsk. (i sht sjömil.) om dylikt instrument på undervattensbåt varmed observationer ovanför vattenytan kunna göras, då båten befinner sig i undervattensläge. TSjöv. 1901, s. 10 (på undervattensbåt). 2NF (1914). DN(A) 1950, nr 305, s. 8.
Ssgr (i sht sjömil.; till 2): PERISKOP- l. PERISKOPS-DJUP, n. [jfr eng. periscope depth] i fråga om undervattensbåts läge: sådant djup att endast för observation erforderlig del av periskopet når ovan vattenytan. VFl. 1920, s. 132. —
-OBSERVATION. VFl. 1907, s. 166. Därs. 1926, s. 77. —
-TOPP. om den översta delen av det rör varmed undervattensbåts periskop kan nå över vattenytan. VFl. 1911, s. 92.

 

Spalt P 669 band 20, 1952

Webbansvarig