Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERSIENN pær1siän4 l. pär1-, r. l. f., förr äv. PERSIAN, sbst.2; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(par- 1866. per- 1753 osv. -sian 1771. -siann (: persianner, pl.) 1868. -sienn c. 1875 osv. -sienne 1753—1904)
Etymologi
[jfr t. persienne, eng. persiennes, pl.; av fr. persienne, eg. f. av ä. fr. persien, persisk (jfr PERSIAN, sbst.1)]
1) [jfr PERSIAN-TYG] (†) PH 5: 3528 (1753). Persienne kallas ett tungt sidentyg, med inbrocherade blommor .., som i synnerhet begagnas till kyrkoornater. Åstrand (1855).
2) [kännedomen om persiennen anses ha kommit till västerlandet fr. Persien] fönsterskärm av horisontella, rörligt förenade, parallella träspjälor som kunna inställas så, att solen stänges ute, men dagsljus o. luft släppes in, spjälgardin. Björnståhl Resa 1: 289 (1771). Andersson (1845). BoupptVäxjö 1866. Jag hade gått till fönstret för att släppa ned persiennen. PT 1904, nr 300, s. 3. Bergman MVBar. 36 (1926). särsk.
a) fyrväs. vid fyrlampor: anordning med vridbara spjälskärmar för åstadkommande av olika karaktär hos fyrskenet. TT 1883, s. 168.
b) (i vitter stil; numera bl. tillf.) bildl., om ögonlock. Nyblom Bild. 100 (1864). Hedenstierna FruW 23 (1890).
Ssgr (till 2): PERSIENN-BAND. vart o. ett av de band som sammanhålla spjälorna i en persienn; äv. om materialet i dyl. band. GHT 1895, nr 221 B, s. 2. Upsala(A) 1928, nr 208, s. 6. —
-SNÖRE. jfr gardin-snöre. SAOL (1900).

 

Spalt P 697 band 20, 1952

Webbansvarig