Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PETRIFIKATION pet1rifik1aʃω4n l. pe1t-, äv. -atʃ- (– – – -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. petrifikation, eng. petrification, fr. pétrification; vbalsbst. till PETRIFICERA]
(numera föga br.) paleont. fossilisation; företrädesvis konkret: fossil. Swedenborg RebNat. 1: 20 (1719). Ved Malmöe äl(le)r Låmma .., ditt jag esomoftast gick att samla petrificationer i sanden vid hafsstranden. Linné Ungd. 1: 58 (1729). 2NF 12: 673 (1909). — särsk. (†) bildl.: petrificering (se PETRIFICERA c). Boström Statsl. 48 (1859).
Ssgr (paleont.; numera föga br.): PETRIFIKATIONS-KONST. (†) paleontologi. Linné DelNat. 7 (1773). —
-PROCESS. fossilisationsprocess. JernkA 1832, Bih. s. 93.

 

Spalt P 768 band 20, 1953

Webbansvarig