Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PICKEL pik4el l. 32, sbst.1, r.; best. -n.
Etymologi
[av eng. pickle, saltlake, ättikslag, syrabad m. m. (se PICKELS)]
garv. vid kromgarvning: bad av koksalt o. saltsyra l. svavelsyra vari hudarna behandlas efter pyrningen o. före behandlingen med kromsalt; äv. i fråga om vissa andra liknande förfaringssätt. Förbundet 1907, nr 4—5, s. 11 (i fråga om preparering av fårskinn i orienten). 2SvUppslB 16: 1227 (1950; vid kromgarvning).
Ssgr (garv.): PICKEL-METOD(EN). 2NF 37: 1055 (1925). —
-SKINN. (tillf.) picklat skinn. Förbundet 1907, nr 4—5, s. 11.
Avledn.: PICKLA, v.1, -ing. garv. behandla (skinn) med pickel; i p. pf. äv. i utvidgad anv., om tillstånd. Förbundet 1907, nr 4—5, s. 11. särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkret: pickel. Förbundet 1908, nr 9, s. 7.

 

Spalt P 787 band 20, 1953

Webbansvarig