Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PILKA pil3ka2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. pilka, plocka smått med fingrarna, påta, småspringa, pilka, motsv. d. pilke, nor. o. färö. pilka, pilla, plocka, pilka, shetl. pilk, pilla, skrapa, sticka, dra upp (fisk) med ett ryck m. m., lt. pilken, pilka; till stammen i PELA, v.2, PILLA, v. — Jfr PILK, sbst.1]
fisk. fånga fisk (i sht torsk) med pilk (se PILK, sbst.1); ofta tr., med obj. betecknande det som fångas; jfr PIMPLA, v.1 SD(L) 1893, nr 44, s. 8. Jag har pilkat torsk utanför Sandhamn. Engström Häckl. 161 (1913). Nu pilkade han .. i vintertystnaden. Gick från hål till hål. Eklundh Folk 70 (1918). Hellström Malmros 230 (1931). — jfr TJUV-PILKA.

 

Spalt P 850 band 20, 1953

Webbansvarig