Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PINGERA, v. -ade.
Etymologi
[av lat. pingere (jfr PIKTUR)]
(†) skriva l. forma (bokstav); äv. (enst.) med obj. betecknande skriftlig handling: skriva, göra. Att alle Disciplarna lära wäl pingera Bookstäfwerna. VDAkt. 1699, nr 553. Reverser med inbördes borgen pingeras. Wadman Saml. 1: 97 (1830).

 

Spalt P 883 band 20, 1953

Webbansvarig