Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PISTILL pistil4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(pi- 1701 osv. pij- 1553. -stil 1553—1701. -still 1751 osv. -stille 1830. -stillen, sg. best. 1744 osv.)
Etymologi
[jfr t. pistill, eng. o. fr. pistil; ytterst av lat. pistillum, pistillus, mortelstöt, till pi(n)sare, pi(n)sere, stöta sönder m. m. — Jfr PISÉ, PIST, PISTONG]
1) (numera bl. i fackspr., särsk. kem. o. farm.) nedtill kägellikt utvidgad stav att pulverisera l. röra om med o. d.; mortelstöt. GripshInvent. 1553. En mindre mortel .. med sin pistill. Wallerius ChemPhys. 1: 32 (1759). Man .. inknådar .. hvetestärkelse (i lösningen) .. genom arbetning med en pistill af trä. AHB 56: 35 (1871). Smith OrgSynt. 60 (1935). jfr AGAT-, MORTEL-PISTILL.
2) [bildl. anv. av 1; med syftning på formen] bot. hos gömfröiga växter: den del av blomman som mottager ståndarmjölet o. där fröet (fröna) utvecklas. VetAH 1744, s. 290. Pistillen .. består af märke, stift och fruktämne. Holmström Naturl. 1: 96 (1888). Ursing SvVäxt. Faner. 16 (1944).
Ssgr (till 2; bot.): PISTILL-BLAD. (numera knappast br.) fruktblad (hos angiospermer). NF 1: 742 (1876). Lundström Warming 196 (1882). —
-BLOMMA, r. l. f. (numera knappast br.) honblomma. Lundström Warming 199 (1882). Lindman LbBot. 21 (1904). —
-BÄRARE, r. l. m. (numera knappast br.) i vissa blommor: långt skaft varpå en l. flera pistiller sitta. Areschoug LbBot. 235 (1863). Lindman NordFl. 3: 373 (1905). —
-FÄSTE. fruktfäste. Bouché Blomst. 1: 205 (1842). —
-VÄXT. (†) angiosperm. Fries SystBot. 9 (1891). 2NF (1914).

 

Spalt P 963 band 20, 1953

Webbansvarig