Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PISTILL pistil4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) (numera bl. i fackspr., särsk. kem. o. farm.) nedtill kägellikt utvidgad stav att pulverisera l. röra om med o. d.; mortelstöt. GripshInvent. 1553. En mindre mortel .. med sin pistill. Wallerius ChemPhys. 1: 32 (1759). Man .. inknådar .. hvetestärkelse (i lösningen) .. genom arbetning med en pistill af trä. AHB 56: 35 (1871). Smith OrgSynt. 60 (1935). jfr AGAT-, MORTEL-PISTILL.
2) [bildl. anv. av 1; med syftning på formen] bot. hos gömfröiga växter: den del av blomman som mottager ståndarmjölet o. där fröet (fröna) utvecklas. VetAH 1744, s. 290. Pistillen .. består af märke, stift och fruktämne. Holmström Naturl. 1: 96 (1888). Ursing SvVäxt. Faner. 16 (1944).
-BLOMMA, r. l. f. (numera knappast br.) honblomma. Lundström Warming 199 (1882). Lindman LbBot. 21 (1904). —
-BÄRARE, r. l. m. (numera knappast br.) i vissa blommor: långt skaft varpå en l. flera pistiller sitta. Areschoug LbBot. 235 (1863). Lindman NordFl. 3: 373 (1905). —
Spalt P 963 band 20, 1953