| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PITTORESK pit1ωräs4k l. -or- l. -år-, adj. -are. adv. -T.
1) (i fackspr.) som har avseende på l. sammanhänger l. överensstämmer med (principer l. fordringar o. d. i) konsten att måla l. teckna väsentligen med färg- l. ljusvärkningar; förr äv. allmännare: som har avs. på måleri l. dyl., särsk. ss. adv.: i målningar, i bild. Försök skola göras att pittoreskt behandla Eddans Fabel-colosser. SvLitTidn. 1817, sp. 599. Från England medförde .. (Breda) sin kraftiga pittoreska teknik. Laurin Konsth. 544 (1900). jfr (†, pregnant, om god konst) SvLitTidn. 1820, sp. 468. — särsk.
a) i mer l. mindre klar motsats till: plastisk l. skulptural. Hammarsköld KonstH 385 (1817). Upmark Lübke 284 (1872).
b) (†) i vissa benämningar på bokvärk innehållande (huvudsakligen l. enbart) illustrationer. En af Gessners pittoreska almanackor med vyerna i Schweiz uti. MoB 2: 3 (1790). (Till salu:) Pittoresk resa i Norrige af Carpelan. DA 1824, nr 299, suppl. s. 2 (fr. titeln: Voyage pittoresque aux alpes norvégiennes). Pittoreskt universum, en bok .. (med) gravyrer. Gynther ConvHlex. (1847). jfr ConvLex. 7: 864 (1837).
2) lämplig l. värd l. frestande att måla l. avbilda (l. att skildra i ord); numera bl. med anslutning till a, b. Jag längtar få höra huru resan aflupit .. och hvad Pittoresqva ting sig tilldragit. CAEhrensvärd Brev 2: 125 (1796); jfr b γ. En täck .. natur .. likväl mera behaglig för folk i almänhet än igentligen pittoresque. AnderssonBrevväxl. 1: 183 (1854); jfr a. Laurin KonstSv. 92 (1915). — särsk. (fullt br.)
a) med mer l. mindre utpräglad känslobetoning, övergående i bet.: som tjusar ögat gm sina färger, sin påfallande form, sitt kontrasterande mot det vanliga l. vardagliga o. d., målerisk; förr särsk. (om landskap l. natursceneri o. d.) liktydigt med: stämningsväckande gm att vara (storslagen l. omväxlande o.) romantisk, orörd l. vild; numera i sht om ngt som mer l. mindre bär prägel av idyll (l. i varje fall saknar storslagenhet); särsk. om små hus, originella o. färgrika dräkter, täcka naturscenerier o. d. Palmstedt Res. 4 (1778). (Bärget) är särdeles .. pittoreskt, .. genom sin .. åfvan vattnet öfverhängande form. SP 1792, nr 102, s. 2. En himmel, på hvilken pittoreska moln jaga hvarandra i oregelbunden vexling. Phosph. 1811, s. 494. Stadens dominerande läge är obeskrifligt pittoreskt och imponerande. Lundgren MålAnt. 1: 407 (1874). Små pittoreska hus, omgivna av prydliga trädgårdstäppor. SDS(A) 1932, nr 156, s. 12.
b) i vissa utvidgade l. bildl. anv.
α) i fråga om skildring i ord o. d.: målande, livfull, färgrik, åskådlig; numera särsk. med (bi)bet. av att vara fylld av måleriska motiv l. detaljer l. scener o. d.; förr särsk. närmande sig bet.: konstnärlig. Kellgren (SVS) 6: 85 (1779). Nicanders skildring är delvis, men blott sällan pittoresk; den är framför allt kontemplativ och melodiskt poetisk. 3SAH 7: 120 (1892). Böök ResSv. 92 (1924).
β) om ord l. fras l. uttryck l. benämning o. d.: målande, uttrycksfull; äv. ss. adv. Ett så pittoreskt uttryck för ”råttfälla” som nygrekiskans xyló-gata ”trä-katt”. UVTF 26: 121 (1880). Den tid då — som Richard Le Gallienne har pittoreskt uttryckt det — ett par åtskilda älskande hade fem århundraden till närmaste telegrafstation. Johanson RecBakt. 81 (1928).
γ) oeg., med abstrakt huvudord, närmande sig l. övergående i bet.: intressant, uppseendeväckande, effektfull, originell, pikant. Den oskyldiga, naiva okunnigheten, som är .. så pittoresk i sina ålderdomliga seder. Estlander KonstH 277 (1867). Man rådde kejsaren att söka döden i fält eller skjuta sig, pittoreska saker, som man tänker sig för två gånger, innan man utför. Laurin 4Minn. 531 (1932). Hans karriär .. hade vissa pittoreska drag, men inga direkt ohederliga. Krey-Lange KolumbÅterk. 60 (1933).
3) (med prägel av fackspr., mera tillf.) som visar sinne för måleriska motiv l. detaljer o. d. (Barnens) naturåskådning är hvarken pittoresk eller sentimental. Verd. 1884, s. 8. Söderhjelm Tavaststj. 14 (1900).
Spalt P 971 band 20, 1953