| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLACERA plase4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
anbringa l. ställa l. sätta l. lägga (ngt l. ngn på en plats l. i ett visst läge); vanl. med prep.-bestämning angivande platsen l. läget (jfr dock a); äv. refl.: ställa l. sätta sig l. slå sig ned o. d. (på en plats, i en viss ställning); ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, med tanke väsentligen på den plats (l. det läge l. det sätt) varpå (resp. vari) ngt placera(t)s. Schück VittA 3: 301 (i handl. fr. 1668). Ryssarne innehade högderna, och våra måste placera sig i en dal. HH XXV. 2: 68 (1809). Fyra mörsare placerades en i hvartdera hörnet af torget. Carlén Skuggsp. 2: 12 (1865). Frågesatser som ha objektet utbrutet och placerat i satsens början. Abenius KellgrProsa 108 (1931). — särsk.
a) utan prep.-bestämning angivande platsen l. läget; ofta pregnant: anbringa (ngt) på dess rätta plats; äv. refl.: ställa sig osv. på sin plats l. i ordning o. d. GT 1788, nr 90, s. 4. Innan Rydberg hann att placera sig, hade Rydell skjutit 2—0 (i fotbollsmatchen). IdrBl. 1924, nr 78, s. 12. — särsk. hippol. i fråga om en hästs huvudställning vid ridning l. körning; dels om häst: gm eftergift i nacken föra (huvudet) så att pannlinjen blir l. är i det närmaste lodrät (varvid bettet värkar vinkelrätt mot lanerna); dels om person: få (häst) att inta dylik huvudställning. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 26 (1836). Hästarne .. gående med hög men väl placerad nackställning. TIdr. 1895, julnr s. 21. Placerande (betslande) tygelverkan. RidI 1914, s. 44.
b) i fråga om platserna (i viss rangordning) vid en tillställning l. kring matbordet vid en bjudning o. d.; företrädesvis med tanke på fastställandet av vilken plats var o. en skall inta; jfr c. 2RARP 6: 573 (1731). Kempe FabritiiL 114 (1762). Nu hade hon satt Blenda att göra placeringen (vid festen). Hedberg Vild 193 (1949).
c) med tanke väsentligen på platsen för ngt l. ngts läge o. d. (utan närmare tanke på förflyttningen); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. o. ss. vbalsbst. -ing. Josephson Tessin 2: 47 (i handl. fr. c. 1700). Tornet är lyckligt placeradt. TT 1894, Byggn. s. 4. Rundt om trappöppningen och i mottagningssalen hade skulpturen sin naturliga placering. Cederström Ströft. 19 (1915). Vi (se), att ett ämnes egenskaper .. även (bero) på huru atomerna inbördes äro placerade. Bolin OrgKem. 16 (1925).
d) sport. i fråga om de platser som deltagarna i en tävling erövra; företrädesvis i fråga om de främsta platserna (ofta med uteslutande av segrarens l. förste pristagarens plats) l. de platser som särskilt anges av tävlingsdomarna; dels refl.: erövra en viss angiven plats l. (i abs. anv.) en plats bland de främsta i tävlingen l. bland pristagarna; dels tr. (vanl. med avs. på häst): tilldela (ngn) platssiffra; ss. p. pf.: som tilldelats platssiffra, som kommit på plats; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, närmande sig bet.: plats bland de främsta l. bland pristagarna. Justitia 1893, s. 38 (tr.). Vanligen placeras endast de tre främsta hästarna. 2NF (1914). (Han) blev andra man i stående höjdhopp samt fick placering i stående längd (vid de olympiska spelen). IdrBl. 1924, nr 55, s. 6. Cacka Christernsson kommer att fara ned till (olympiaden i) Paris för att placera sig. Därs. nr 74, s. 1.
e) i sht ekon. o. handel. mer l. mindre oeg. l. bildl., om anbringandet av ngt hos l. överlämnandet av ngt till ngn (l. till ett företag) ss. avnämare l. köpare l. förbrukare l. låntagare l. (allmännare) om ngts disponerande för visst ändamål o. d. (Det bör undersökas) hvaräst hans Invention bäst kan placeras och nyttias. PH 2: 1549 (1739). Jonas första omsorg var att placera (dvs. skaffa förläggare till) sitt nya arbete. Siwertz JoDr. 104 (1928). SvD(A) 1930, nr 87, s. 7. — särsk.
α) med avs. på handelsvara l. order på l. beställning av dylik o. d. Att placera en order. GHT 1895, nr 258, s. 3. Någon svårighet för Sverige att placera hela sin smörexport på engelska marknaden torde icke finnas. SvD(A) 1929, nr 272, s. 3.
β) med avs. på pänningmedel, förmögenhet o. d., betecknande disponerandet l. användandet av pänningmedlen osv. på ett visst sätt (t. ex. till utlåning l. till köp av obligationer l. aktier i ett företag l. till köp l. drivande av ett företag): låna ut (mot ränta) resp. sätta in, investera, nedlägga; ofta med bestämning (inledd av prep. i) som anger värdepapperen l. företaget osv. Lindfors (1824). Penningar skulle placeras i värdepapper och jordegendomar. Tegnér Armfelt 2: 380 (1884). Du vet väl, att min lilla förmögenhet redan är placerad, utmärkt placerad. Hallström Erot. 32 (1908). Jag köpte på spekulation och inte för placering. Siwertz Fribilj. 109 (1943). jfr KAPITAL-, PÄNNING-PLACERING.
f) mer l. mindre oeg. l. bildl., i fråga om viss befattning l. anställning l. ”plats”, viss tjänstgöringsort l. tjänstgöringsgrad o. dyl. l. (med avs. på kvinna) gifte. PH 1: 342 (1722). Att få sina döttrar på ett fördelaktigt sätt ”placerade”. Samtiden 1871, s. 208. Vattenfallsstyrelsen har förordnat .. till driftingenjör civilingenjören .. (N. N.), med placering vid Älfkarleby kraftverk. SvD(A) 1918, nr 6 A, s. 5. (Fabrikören) tilldelades landstormen och placerades som intendent vid en mindre depå i en småstad. Hellström Malmros 44 (1931). — särsk. (†) om vissa speciella äldre anställningsförhållanden för officerare som avvaktade sin tur att inträda i tjänstgöring; dels ss. vbalsbst. -ing, dels i uttr. placerad officer o. d. Min fader .. hade .. måst åtnöja sig med majors fullmakt jämte placering. MoB 8: 1 (c. 1780). Placerad officer. TjReglArm. 1858, 1: 31.
g) i oeg. l. bildl. anv., betecknande att man lyckas reda ut l. erinra sig i vilket sammanhang ngt hör hemma l. man tidigare hört ngt omtalas o. d. Tusan att jag hade så svårt att placera folk. Trenter SomRop. 170 (1944). Hon visste att hon hört .. (namnet). Nu kunde hon placera det. Hedberg Vild 198 (1949).
h) i annan, mera tillf., oeg. l. bildl. anv. Illa placerade catonska anmärkningar. Höijer 4: 75 (c. 1800). Konduktören, som placerat all sin ömhet på mig. Munthe Nap. 2 (1885). Vid indelningen av Europa i geografiska huvudområden har man haft ganska svårt att placera de baltiska staterna. Ymer 1936, s. 222. — särsk. (†) i uttr. placera sig i dagen för sig själv, ställa sig i ljuset för sig själv. LittT 1797, s. 64.
i) (†) ss. vbalsbst. -ing, elliptiskt för PLACERINGS-DEPUTATION. Du måste dö för dina gerningar i placeringen. BL 12: 97 (1846; om förh. c. 1723).
(b) -KARTA. i kartform gjord plan över placeringen vid en bjudning o. d. Abenius Drabb. 13 (1950). —
(b) -KORT, n. kort som utvisar ngns plats (särsk. vid matbordet på en bjudning o. d.). Auerbach (1913). —
-LISTA, r. l. f.
1) till b: lista utvisande gästernas platser vid matbordet på en bjudning o. d. Hedberg Rymm. 43 (1930).
(e β) -OBJEKT. ekon. om föremål (t. ex. fastighet, värdepapper) som (kan) utnyttjas för pänning- l. förmögenhetsplacering. AB 1897, nr 275, s. 3. —
(e β) -PAPPER. ekon. (säkert) värdepapper som lämpar sig för kapitalplacering. SDS 1894, nr 313, s. 1.
Spalt P 996 band 20, 1953