| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLATAN plata4n, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. Ordet användes stundom (numera bl. ngn gg i utpräglat fackspr.) i den lat. formen platanus, ngn gg äv. i den gr. formen platanos. Retzius FlVirg. 85 (1809: Österländsk Platanus). Ekelund Eleg. 37 (1903: platanos).
1) träd tillhörande släktet Platanus Lin., vars arter äro inhemska i Asiens o. Nordamerikas tempererade delar; särsk. om de i varmare länder ofta odlade arterna P. orientalis Lin. (orientalisk, äv. österländsk platan) o. P. occidentalis Lin. (amerikansk, äv. västerländsk platan) samt om deras hybrid P. acerifolia Willd. (hybridplatan), vilken ofta odlas i södra Sverige (liksom stundom de mindre härdiga stamarterna); äv. koll.; jfr LÖNN, sbst.1 1. Phosph. 1810, s. 33. Amerikanska Platanen .. tåler väl klimatet i Lunds trädgård. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 216 (1857). De resliga Platanerna, hvilka årligen afskilja de yttre barklagen, så att stammen alltid förblifver naken. Thelaus Skog. 10 (1865). Platanen är stadsbarn i Frankrike. Enckell o. Claesson Trub. 18 (1932).
(jfr 2) -TRÄ. [jfr t. platanenholz] Kjellin (1927). jfr: S. k. orientaliskt Platanusträ erhålles af Platanus orientalis. (Ekenberg o.) Landin 729 (1894). —
-TRÄD. [jfr t. platanenbaum, eng. platan tree, plane-tree] = platan 1. Wikström ÅrsbVetA 1831, s. 172. jfr: Platanusträdet, Platanus occidentalis, som växer vildt i Nordamerika. (Ekenberg o.) Landin 729 (1894).
Spalt P 1080 band 20, 1953