Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLÄSANTERA, v. -ade.
Ordformer
(plai-)
Etymologi
[jfr t. pläsantieren; av fr. plaisanter, till plaisant (se PLÄSANT, adj.)]
(†) i uttr. pläsantera över ngt, göra narr av l. förlöjliga ngt. Calonius Bref 323 (1797). —

 

Spalt P 1306 band 20, 1953

Webbansvarig