Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
(bygdemålsfärgat l. i militärslang) arbeta långsamt o. sävligt; äv. allmännare: vara långsam, söla. AB 1915, nr 8, s. 2. Polimasa, ett ord, som användes i Härnösand (på 1870-talet) och förträffligt anger det sävliga hos (skeppsbyggarna). FrÅdalFjäll 1928, s. 32. Höijer Änk. 20 (1951). —
1) dagsvärksarbetare. (På 1820-talet) då ännu polimasarens daglön var en plåt. Stolt Minn. 31 (1879).
Spalt P 1391 band 20, 1953