| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
POLITISERA pωli1tise4ra, äv. pol-, äv. 10—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) ipf. -te Topelius Dagb. 4: 101 (1839), Därs. 310 (1881)). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (tillf., Polyfem III. 14: 1 (1811)).
1) (†) motsv. POLITISK 2: ägna sig åt värksamhet i statens tjänst, bli världslig (icke-kyrklig) ämbetsman; ta anställning i praktiska livet. Framkom en Gymnasista .. som sade sigh medh sijne förälldrars samptycke hafua lof till att förresa här ifrån och politicera, så snart han haf(ve)r undergåt deposition. VDP 1667, s. 88. VDAkt. 1702, nr 240.
2) (i tal l. skrift) diskutera l. syssla med politik (se d. o. 2) l. (aktuella) politiska frågor; ofta med nedsättande innebörd, om person(er) som är(o) okunnig(a) om politiska problem: kannstöpa; särsk. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet. En politiserande general. KyrkohÅ 1903, MoA. s. 51 (1723). Hvem skulle ej föreställa sig att Elba nu är Politiseringens, om icke Politikens, egenteliga medelpunkt? AJourn. 1815, nr 2, s. 1. Dagbladsytlighet och politiserande hos ungdomen förstör alla högre intressen. Joukahainen 7: 15 (1873). (Karl XII:s fältpräster) tycktes mena, att de, som gamla testamentets profeter, hade rätt att politisera. KKD 7: XVII (1912). GHT 1947, nr 75, s. 8. — särsk. i vissa uttr.
a) politisera om (äv. angående) ngt, kannstöpa om ngt. Porthan BrCalonius 249 (1796). Hellberg Samtida 9: 118 (1873).
b) (mera tillf.) politisera för ngt, värka för ngt på det politiska området. Jägerhorn .. fortsatte sitt ivriga politiserande för självständigheten (i Finland). HT 1944, s. 85.
c) (†) politisera i ngt, kannstöpa om ngt. Vi drucko thé och öl och politiserte i NyCarleby chronique secret. Topelius Dagb. 4: 101 (1839).
d) (tillf.) politisera sig sådan l. sådan, bli sådan l. sådan gm politiska diskussioner l. spekulationer. (Man) måste .. hafva politicerat sig bra galen, för at (osv.). Thorild (SVS) 3: 116 (1792).
3) göra (ngt) politiskt, ge (ngt) en politisk inriktning l. prägel o. d.; särsk. med avs. på förening l. institution l. rörelse o. d. Johanson SpeglL 167 (1917, 1926). Budgetbehandling och kommunalförvaltning äro så strängt politiserade, att inga än så välmotiverade sakliga erinringar ha utsikt att vinna gehör. NDA(A) 1931, nr 348, s. 3. (Man varnar) för allt, som kan bidraga till rundradions politisering. SvD(A) 1933, nr 199, s. 4. De försök som gjorts i främmande länder att politisera idrottsrörelsen. SvD(B) 1944, nr 241, s. 4.
Anm. I följande språkprov användes ordet i p. pf. sannol. felaktigt för poliserad i bet.: välordnad, civiliserad. Nöden (måste) .. med allmän hjelp .. Subleveras .. samt och utwägar påfinnas, huru sådant igenom .. hos andra politicerade nationer öflige medel sig kan göra låta. HC11H 8: 95 (1680).
Spalt P 1412 band 20, 1953