Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PORTER på4rter, i vissa trakter äv. por4ter, r. l. m. (DA 1808, nr 12, s. 6, osv.) ((†) n. Bellman (BellmS) 5: 44 (1779), HLittSt. 1: 334 (1822)); best. -n (ss. n. portret); pl. (om flaskor med porter) =.
stark, besk, mörkbrun ölsort som är starkt humlehaltig o. kraftigt jäst o. har fått en särskilt utmärkande smak gm en speciellt vid efterjäsningen värksam jästart o. gm användande av rostad malt vid tillvärkningen; äv. (ngt vard.) om flaska (rymmande en tredjedels liter) med denna ölsort. De beställde den billigaste middagen och två porter. Bellman (BellmS) 5: 44 (1779). Fåfängans Champanj, i strid / Med det tunga Lättjans Porter. JournLTh. 1811, s. 105. Vid bordet dracks utom portret åtta slags viner. HLittSt. 1: 334 (1822). (Han) drack en porter. Wägner Templ. 24 (1910). Porter klass III. BtRiksdP 1940, 7: nr 29, s. 1. jfr: Bringt mir doch ein klein butelj porter her! Bellman (BellmS) 4: 228 (1777). — jfr STARK-PORTER.
-BRYGGNING. —
-BRYTARE, r. l. m. (förr) redskap att öppna porterbuteljer med. Langlet Husm. 852 (1884). VaruhbTulltaxa 1: 440 (1931). —
-ETIKETT. etikett på l. till porterflaska. —
-GLAS. (numera bl. mera tillf.) dricksglas, särskilt avsett för servering av porter. SP 1792, nr 73, s. 4. —
-MALT. brygg. (mörk) malt som användes till framställning av porter. Berzelius Kemi 5: 1188 (1828). —
-TÅNG; pl. -tänger. (†) tekn. ett slags kombinerad flack- o. avbitartång lämpad för påsättning av portertråd. Almroth Karmarsch 323 (1839). Eneberg Karmarsch 2: 398 (1861). —
-URIN. (tillf.) med. porterfärgad, mörkbrun urin, som uppträder vid vissa sjukdomar i galla o. lever. Wretlind Läk. 5: 139 (1897). —
Spalt P 1504 band 20, 1953