Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PORTORIUM portω4rium, äv. 0302, n.; best. -iet ((†) -iumet ASScF 18: 466 (1660)); pl. -ier (CivInstr. 86 (1694), Stiernman Com. 5: Reg. 123 (1771)). Anm. Ordet användes förr äv. med lat. böjning. Stiernman Com. 2: 347 (1643: i Portorio). Biurman Brefst. 270 (1767: Portoria, pl.).
Etymologi
[av mlat. portorium, hamnavgift, till lat. portus, hamn (se PORT, sbst.2)]
(förr) avgift erlagd i vissa (i sht baltiska) hamnar för varor som infördes l. utfördes sjövägen; äv. om institution för upptagande av dylik avgift. Vthi Nyen .. (är) Portorium intet ännu .. inrättat. Stiernman Com. 2: 347 (1643). Vnder nampn af Store Siö- och Små Tullar begripes och Licenter, Portorier. CivInstr. 86 (1694). ASScF 18: 389 (1891; om förh. 1646).
Ssgr: A (†): PORTORI-PÄNNINGAR, se B.
B (förr): PORTORIE-ORDNING. förordning rörande ”portorium”. PH 1: 22 (1719); jfr Henel 1735 123 (1736). —
-PÄNNINGAR, pl. (portori- 1643. portorie- 1891) jfr portorium. Stiernman Com. 2: 346 (1643). ASScF 18: 390 (1891). —
-RÄTTIGHET~102 l. ~200. (portorie- 1891. portorii- 1643) rättighet att upptaga ”portorium”. Stiernman Com. 2: 347 (1643). ASScF 18: 390 (1891).
C (förr): PORTORII-RÄTTIGHET, se B. —
-SKRIVARE. skrivare som hade hand om räkenskaper rörande ”portorium”. ASScF 18: 406 (1691). —
-TULL. = portorium. RP 11: 421 (1646).

 

Spalt P 1516 band 20, 1953

Webbansvarig