Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PORTVIN på3rt~vi2n, äv. por4t~vi1n, n.; best. -et; pl. -er.
Ordformer
(port- 1797 osv. porte- 1797. porto- 1851)
Etymologi
[jfr t. portwein, eng. port-wine o. fr. vin de Porto, till PORTO l. OPORTO, namn på hamnstad i Portugal, varifrån vinet utskeppas. — Jfr PORT, sbst.3]
ett fylligt, starkt, något sött, brunrött (äv. vitt) i Portugal berett vin; äv. om (i andra länder beredd) efterbildning av dylikt vin. Orrelius (1797). (De dricka) hvarje middag .. en butelj portvin. Liljecrona RiksdKul. 165 (1840). Tillverkning av s. k. portvin företas .. måhända i hvilken vinhandel som helst. 2NF 32: 612 (1921). Bourgognen och portvinet åtnjuta .. ett stadgat rykte att kunna framkalla gikt. Ljungdahl ÄmnSj. 109 (1930).
Ssgr: PORTVINS-BUTELJ. Björkman (1889). —
-FABRIK. 2NF 32: 612 (1921). —
-FLASKA. —
-GLAS. (jämförelsevis litet) glas att dricka portvin ur. Björkman (1889). —
-RÖD. röd som portvin; äv. om näsa o. d.: röd på grund av (riklig) förtäring av portvin. Sonesson HbTrädg. 867 (1926). 3SAH LIII. 2: 261 (1942). —
-TÅ. [jfr eng. port-wine toe] (vard.) tå som på grund av (värkligt l. påstått) missbruk av portvin blivit angripen av podager; akut gikt, podager. Engström Penn. 130 (1927).

 

Spalt P 1524 band 20, 1953

Webbansvarig