| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
POTENTIELL pωtän1tsiäl4 l. po-, l. -än1si-, ngn gg -ä4l, l. 1004, adj.; adv. -T.
1) existerande l. förefintlig ss. (icke realiserad) möjlighet l. i ett latent l. outvecklat tillstånd (l. läge); möjlig, slumrande, latent; motsatt: aktuell (i bet. b) o. reell. Phosph. 1813, s. 236. Boström Propæd. 13 (1851). Växten ligger potentiel i fröet. Sundén (1888). Potentiella marknader för kraftmassa. TT 1940, K. s. 95. — särsk.
a) fys. i uttr. potentiell energi, bunden l. vilande l. latent energi som en kropp besitter på grund av sitt läge (o. som kan förvandlas till rörelseenergi), lägesenergi. TT 1877, s. 100. Strömgren AstrMin. 2: 123 (1927).
b) om person: som (med viss grad av sannolikhet) kan tänkas komma att utöva viss värksamhet l. utföra viss handling. En potentiell angripare l. motståndare. Ashton-Wolfe Spind. 61 (1930). Potentiella barnmördare. MorgT(A) 1948, nr 251, s. 4.
2) (mera tillf.) som rör ett lands l. en industris o. d. potential (i bet. II 3). Den tyska industriens .. potentiella förmåga. GHT 1941, nr 293, s. 7. DN(A) 1943, nr 223, s. 24.
Spalt P 1625 band 20, 1954