POUPETON, r. l. m.; best. -en; pl. -s (Warg 325 (1755), Dens. 225 (1822)).
Ordformer
(pop- 1740 (: Poptongsformor)—1743 (: Poptonierer). poup- 1757 (: Pouptonsformor)—1758 (: Pouptionerer). poupe- (-pp-) 1755—1822. pup- 1744 (: PuptonsFormor)—1755 (: Puptioner). puppe- 1755. pupper- 1751—1759. -dong (-å-) 1751—1759. -tion 1749 (: Puptionerer)—1758 (: Pouptionerer). -ton 1743 (: Puptonierer)—1822. -tong 1740 (: Poptongsformor)—1743 (: Poptongform). — Anm. Tidigast användes ordet i uttr. Poppitong Allemande (Egerin Kokb. 43 (1733)) ss. namn på visst slags ragu)
Etymologi
[jfr ä. eng. poupeton; av fr. pou(l)peton, av it. polpettone, avledn. av polpetta, liten köttklump, diminutivbildning till polpa, kött, av lat. pulpa (se PULPA)]
(†) kok. benämning på maträtt tillagad i form o. bestående av ett yttre hölje av (tunt skurna) köttskivor o. en fyllning av finskuret kött l. fågel l. fisk l. grönsaker o. d. Elzberg Matredn. 3 (1751). Warg 105 (1755). Dens. 73 (1822).
Spalt P 1635 band 20, 1954
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se