Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRATA, f., l. PRAT, sbst.2, m. l. f. (NoB 1944, s. 92 (1538)) l. n. (NoB 1944, s. 91 (1538)), l. PATA, sbst.2, f.; ss. ssgsförled äv. PLAT- l. PLATT-.
Ordformer
(pata c. 1536—1546. patta 1533—1545. plat- 1545—1551. platt- 1545—1551. prat 1538. prata (-th-) 1546—1548. pratt 1538. pratte- 1549—1556)
Etymologi
[sannol. till lat. pratum (pl. prata), äng; formerna pata, plat- osv. äro urspårade variantformer; jfr fsv. pata, fördämning?]
(†) kameral beteckning för utjord av viss natur. NoB 1944, s. 92 (1538). Därs. 89 (1546).
Ssg (†): PRATA- l. PRATTE- l. PATA- l. PLAT- l. PLATT-JORD. NoB 1919, s. 111 (1542). G1R 26: 854 (1556).

 

Spalt P 1672 band 20, 1954

Webbansvarig