Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PREMIÄR- prem1iä3r~ l. pre1-, l. -æ3r~, l. premjä3r~ l. -jæ3r~, ssgsled.
i ssgr: främsta, första, ledande. — Anm. Vissa äldre ordböcker (t. ex. Widegren (1788), Ekbohrn (1868)) upptaga ett adjektiviskt premier utan att angiva adjektivet i fråga ss. förekommande bl. i ssgr. I följande språkprov förekommer en form prämiere, som kan uppfattas antingen ss. ssgsled l. ss. pl. av ett självständigt adj. prämier. Nu nyligen (äro) alla prämiere platzerna (vid Hälsinge regemente) .. besatte wordne. KKD 1: 207 (c. 1710).
-AKTRIS. (om ä. förh.) jfr -aktör. PT 1791, nr 14, s. 4. Premieraktrisen Emilie Högqvist. Hellberg Samtida 2: 209 (1870). —
-AKTÖR. (om ä. förh.) titel för skådespelare av högsta rangklassen vid de kungliga teatrarna; jfr -aktris. IT 1791, nr 27, s. 1. Hellander Teat. 104 (1898). —
-DANSÖR. vid balett anställd dansör av högsta rangklass (under balettmästare). Runemark SthmVägv. 67 (1789). SFS 1909, Bih. nr 56, s. 1. —
-ELEV. elev i högsta avdelningen av en (fast) teaters elevskola l. balettelevskola. NF 5: 65 (1881). SvD(B) 1951, nr 114, s. 9. —
-INGENJÖR. (förr) vid lantmäterikontoret (se d. o. 1). SthmHCal. 1761, s. 41. KrigVAH 1836, s. 134. —
-LÖJTNANT. (om ä. l. utländska förh.) motsatt: sekundlöjtnant. KKD 5: 5 (c. 1709). Tingsten o. Hasselrot 44 (1902; i norska armén). särsk. om vissa officersgrader vid sv. flottan motsvarande arméns kapten resp. (under tiden 1841—1866) arméns löjtnant. SvT 1852, nr 14, s. 1. Hellberg Samtida 11: 96 (1874). Hägg Segel 40 (1935). —
-MINISTER. ett statsöverhuvuds främste officielle rådgivare, regeringschef, konseljpresident, statsminister.
a) i fråga om utländska (i sht engelska) förh. Brask Pufendorf Hist. 435 (1680; möjl. två ord). PT 1791, nr 20, s. 2. Hagberg VärldB 187 (1927).
b) (†) i fråga om sv. förh.; särsk. om kanslikollegiets chef, kanslipresident. Primier minister, öfver marskalk och Kongl. rådh gref Piper. HH XVIII. 4: 26 (1709). Düben är blefven primierminister. HTSkån. 6: 376 (1772). Ahnfelt HofvLif 3: 260 (i handl. fr. 1801). —
-RYTTMÄSTARE~0200. (förr) benämning på äldste ryttmästaren vid en skvadron (ett ”kompani”). LMil. 4: 1556 (1716). HH XVIII. 3: 42 (1723).
Spalt P 1725 band 20, 1954