| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PRESSION präʃω4n l. pre-, r. l. f.; best. -en (KKD 4: 209 (1908) osv.), ä. o. vard. (utom i södra Sv.) äv. = (Berzelius Brev 13: 153 (1830), Fock 1Fys. 469 (1855)); pl. -er.
1) om fysiskt tryck.
a) (numera knappast br.) fys. om tryck som utövas av luft, gas, ånga o. d. Despretz har påfunnit ett sätt att väga obeständiga gazer vid olika pressioner. Berzelius ÅrsbVetA 1823, s. 62. Om krutet .. verkar på bomben med 2000 atmosferers pression under en fots väg, så (osv.). KrigVAH 1828, s. 45. 2NF 30: 72 (1919). jfr BLÄSTER-PRESSION.
b) fäkt. angrepp på motståndarens vapen varvid man för undan dettas spets gm en med hjälp av fingrar o. handled utförd tryckning rätt åt sidan, tryckning; jfr PRESSA I 6, PRESSERA 1. Hellsten Florettf. 93 (1922). NFSportlex. 3: 545 (1940).
c) boktr. om (ansättningen av) trycket i en tryckpress. Före 1845 hade allt slags tryck utförts å papper med rå yta, med mjuk pression från tjocka tryckfiltar. Hasselquist Boktr. 128 (1905). Persson GrafUppslB (1951).
2) (i sht i vitter stil) i utvidgad l. bildl. anv. av 1: psykiskt tryck, påtryckning, tvång; (psykisk) ansträngning; äv. konkretare, om åtgärd l. företeelse som utövar (på)tryck(ning) på ngn. FoU 21: 164 (1881). Thorns fall .. blef en ny pression på den tveksamma adeln. KKD 9: X (1913). Jag började under stark pression från min .. moster Molly att för mitt nöjes skull läsa tyska böcker. Laurin 1Minn. 149 (1929). Ask-Upmark Hjärtat 109 (1944).
(1 a) -MÄTARE, r. l. m. apparat för mätning av det tryck som luft l. gas l. ånga o. d. utövar. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 16. TT 1872, s. 44.
Spalt P 1793 band 20, 1954