Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PREVENTION prev1änʃω4n l. pre1-, l. -en-, äv. -tʃω4n (prevanngtschón Dalin); r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(pre- 1757 osv. pré- 1788. præ- 1719—1766)
Etymologi
[jfr t. prävention, eng. prevention, fr. prévention; av senlat. præventio (gen. -ōnis), vbalsbst. till prævenire (se PREVENIRE)]
1) [jfr motsv. anv. i fr.] jur. motsv. PREVENERA 1, om förhållandet att en domstol redan upptagit viss tvist till handläggning (varigm andra domstolar hindras att taga befattning med ärendet). Wrede FinlCivPr. 1: 167 (1905).
2) motsv. PREVENERA 1 a: förekommande l. förebyggande; särsk. (jur.) om förekommande l. förebyggande av brott. Biurman Brefst. 164 (1729). Straffsystemet .. (bör) så konseqvent som möjligt grundas på prevention. Thyrén StrafflRef. 1: 51 (1910).
3) (†) motsv. PREVENERA 2: (på en förutfattad mening grundad) inställning (för l. mot ngn l. ngt); särsk.: fördom l. motvilja (mot ngn l. ngt). Silvius Succ. C 4 a (1719). Jag vet att han af gammalt har mycken prevention emot mig. Tegnér (WB) 4: 496 (1824). Prevention för eller emot. Skandia 3: 67 (1834). SnoilskyVänn. 2: 157 (1885).
Ssgr (till 2, jur.): PREVENTIONS-STRAFF. straff som avser att förebygga brott. Nyblæus Straffr. 60 (1879). —
-TEORI. straffteori enligt vilken straffet är till för att förebygga brott. Biberg 3: 60 (c. 1823).

 

Spalt P 1814 band 20, 1954

Webbansvarig