| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
1) sjöt. i fråga om hållande av viss kurs l. utnyttjande av vinden på visst sätt.
a) (†) i sådana uttr. som prisa sjön, hålla sig ett stycke ut till havs (på betryggande avstånd från land); prisa skärgården, engelska vallen o. d., hålla sig nära skärgården osv.; prisa ett streck till sjöss, hålla kursen ett streck ut till havs. Wenter man (vid färd från Landsort mot Ölands norra udde) Känning om Nattetijdh .., sätter man sin Koosa södher til wästan, at prijsa Siön. Månsson Siöb. A 4 b (1644). (Kommer man norrifrån) och wil åt Södher Vdden (av Öland), prijser eller älsker man giärna itt streck til Siös om Nattetijdh. Därs. Man seglar .. nära vinden WSWestvart öfver, för at prisa engelska vallen. Montan Segl. 6 (1787). Raab prisade Finska skärgården så nära som möjligt. Gyllengranat SvSjökr. 1: 299 (1840).
b) i uttr. prisa vinden.
α) (†) (vid kryssning) gå så nära vinden som möjligt. Rosenfeldt Tourville 116 (1698). Dalin (1855).
β) (numera föga br.) begagna sig av en gynnsam vind med alla dragande segel tillsatta. NF (1889). 2NF (1915).
γ) (numera föga br.) hålla alltför lätt (styra för långt åt lä) vid bidevindssegling l. då vinden är knapp. NF (1889). Ekelöf Ordl. (1898). 2NF (1915).
2) (†) om trupp: hålla (en plats) besatt (till försvar). Går .. (fienden) med hela machten på eder så prisar altid en sida af Moenströmen och retrencherar eder. Gustaf II Adolf 548 (1632).
Spalt P 1889 band 20, 1954