Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROCENTARE prωsän4tare, äv. pro-, l. 0302 (prosä`nntare Dalin), m.||(ig.); best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(proc- 1771 osv. pros- 1827)
Etymologi
[till PROCENTA]
(ngt vard.) person som bedriver lånerörelse med utlåning av pängar mot ockerränta, ockrare. DA 1771, nr 53, Bih. s. 2. ”Det klingar bra i mina öron” — sa’ procentarn, när hans kund klagade öfver penningbrist. Holmström Sa’ han 25 (1876). Hänsynslös som en procentare. Hellström Malmros 217 (1931). — Anm. Vard. förekommer kortformen prosis prω4sis, m.; best. -en; pl. -ar. (äv. procis) SöndN 1862, nr 16, s. 2. Siwertz Sel. 2: 82 (1920).
Ssgr (ngt vard.): PROCENTAR- l. PROCENTARE-BANK; pl. -er. ockrarbank. AB 1897, nr 256, s. 3. —
-HAND. ockrarhand; särsk. i uttr. (råka, vara, ligga o. d.) i procentarhänder. Liljecrona RiksdKul. 416 (1841). —
-KLO. i uttr. (råka, vara o. d.) i procentarklor, (råka osv.) ”i klorna” på (en) ockrare l. procentare. Roos OsynlVäg. 323 (1903). —
-KNEP. ockrarknep. Schück AllmLittH 1: 245 (1919). —
-LÅN. lån från en ockrare; lån som löper med ockerränta. Hedberg Odåga 11 (1867). —
-RÄNTA, r. l. f. ockerränta. CVAStrandberg 4: 48 (1857). —
-SJÄL. en ockrares själ; äv. metonymiskt för: ockrare. Stiernstolpe Blumauer 3: 37 (1814). En tom biljett likväl / Rår inte gerna på en hård procentar-själ. Remmer Theat. 1: 265 (1814). —
-VÄXEL. jfr -lån. GHT 1897, nr 252 B, s. 3.
Avledn.: PROCENTERSKA, f. (ngt vard.) kvinnlig procentare, ockrerska. Nordforss (1805). Leo MiknSång. 9 (1935).

 

Spalt P 1935 band 20, 1954

Webbansvarig