| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PROFETERA prω1fete4ra l. prå1– l. prωf1– l. prof1-, i Sveal. äv. -e3ra2 (prophete´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (föga br., Gl1Kor. 14: 22 (NT 1526), SvTyHlex. (1872)), -NING (†, Elimæus MOlofsson B 1 a (1615)); -ARE (†, PErici Musæus 4: 58 b (1582)).
1) (i sht i religiöst spr.) motsv. PROFET 1: (på gudomlig befallning l. efter gudomlig ingivelse, ofta i ett tillstånd av extatisk hänryckning) förkunna l. uttala Guds (l. en gudoms) vilja l. straffdom l. löften l. meddela Guds (l. en gudoms) budskap (om kommande händelser); äv. med obj. betecknande vad som förkunnas osv.; äv. (närmande sig 2) i uttr. profetera om ngt, i sht förr äv. profetera ngn ngt, framföra profetia (se d. o. 1) l. profetior om ngt resp. gm profetia l. profetior förkunna för ngn ngt som skall ske. Zacharias opfyltes medh then helgha anda, propheterade oc sadhe (osv.). Luk. 1: 67 (NT 1526). Hans (dvs. Jerusalems) Prester lära för löön, och hans Propheter prophetera för penningar. Mika 3: 11 (Bib. 1541). Vthi första Cap. propheterar han thet tilstundande straff offuer Israels folck. FörsprJoel (Därs.). Propheten Jonas haffuer propheterat honom, at han skulle thesse Städher .. igen bekomma. Lælius Bünting Res. 1: 152 (1588). Joakim av Floris hade profeterat om den Helige Andes tidsålder, som skulle börja år 1260. KyrkohÅ 1930, s. 52. — särsk.
a) (†) vara i ett tillstånd av profetisk hänryckning (o. därunder sjunga l. traktera musikinstrument); (i profetisk hänryckning) lovprisa l. lovsjunga Gud. The sågho twå Chorar medh Propheter prophetera. 1Sam. 19: 20 (Bib. 1541). 1Krön. 25: 3 (”26”) (Därs.). Agardh ThSkr. 1: 16 (1842, 1855).
b) (numera föga br.) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.: förutsagd i profet(er)s uttalanden; jfr 2. Sylvius Mornay 569 (1674). (Jesus) uppträder såsom den Propheterade, bilägger sina påståenden med ställen af Gamla Testamentet. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 1: 24 (1834). Hwasser VSkr. 1: 49 (1852).
2) i utvidgad anv., motsv. PROFET 4: förutsäga l. spå l. förespå (ngt); dels om person (o. i denna anv. i fråga om förutsägelser som ha form av religiös förkunnelse utan bestämd avgränsning från 1), dels (numera bl. tillf.), om djur l. sak: varsla om (ngt), förebåda (ngt); ofta i uttr. profetera om ngt, spå l. sia om ngt. Then verdige fru S. Birgitta hade propheterat, att then sidste romerske messe, som för domen säijes skulle, then skulle skee utti Vastena. G1R 24: 388 (1554); jfr 1. Elimæus MOlofsson B 1 a (1615). Man känner Svalans håg / At onda tider prophetera. GFGyllenborg Vitt. 2: 53 (1777, 1795). Vinterns makt är all, / Och sommar profeterar kulna vinden. Cygnæus 10: 305 (1854). (Det är) vanskligt att profetera om, hur ett framtida krig kommer att te sig. VFl. 1938, s. 54. — särsk. (numera bl. ngn gg ålderdoml.) i uttr. profetera ngn ngt, förutsäga ngt för ngn; förr äv. om ngt sakligt: varsla om ngt för ngn. Rüdling Suppl. 305 (1740). LoW Inl. 43 (1911).
Spalt P 1973 band 20, 1954