Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PROLONGATION prå1loŋgaʃω4n l. prol1– l. prω1– l. prωl1-, äv. -atʃ-, l. 0104 (prolånngatschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
vbalsbst. till PROLONGERA.
1) (numera föga br.) motsv. PROLONGERA 2: förlängning. Betalningz-Terminens prolongation. Schmedeman Just. 184 (1619). Hr Lieutenant Ankarloo .. har allenast någre månader igen af sin permission, men tänker derpå begära prolongation. Björnståhl Resa 3: 124 (1778). Svanberg RedLefn. 640 (1882). — särsk. motsv. PROLONGERA 2 b; jfr 2 a nedan. OxBr. 10: 62 (1623). At Czaren en prolongation af stilleståndet på 14 dagar offererat. Loenbom Stenbock 3: 368 (i handl. fr. 1713).
a) motsv. PROLONGERA 3 a. Prolongationer på Contracter och fulmachter som angå Chronones ränttor. CivInstr. 55 (1652). Liljecrona RiksdKul. 326 (1840).
b) handel., bankv. motsv. PROLONGERA 3 b. Lånets prolongation. Bergv. 1: 809 (1735). HandInd. 492 (1926).
3) (†) motsv. PROLONGERA 4: uppskov; frist; äv. i uttr. ngts prolongation, uppskov med ngt o. d. Medh Spiringh skall jagh efter edher begäran om alle saker gärne aftala, serdeles om giäldsens afbetalninghz prolongation öfver sommarmånaderne. OxBr. 10: 337 (1632); jfr 2 b. Swedberg Schibb. 292 (1716). Vi fingo en dags prolongation. Topelius Dagb. 4: 290 (1840).
4) (om förh. i Finl.; †) förhållandet att ngn i en examen blir godkänd blott på vissa villkor l. får ”rest” l. att han blir underkänd (särsk. i studentexamen); äv. i uttr. få prolongation, bli underkänd. Kalle hade fått prolongation i historien (i studentexamen). Aho Helsingf. 77 (1893). Bergroth FinlSv. 320 (1917).
(2 a) -AKT. (†) akt (se akt, sbst.1 II) varigm förlängningen av ett avtal o. d. bekräftas. Nordberg C12 1: 53 (1740). —
(1, 2 a) -MANDAT. (†) förordning om förlängning av ngt. PrivBergsbr. 1649, Prolong. s. M 3 a (i rubriken). —
(2 b) -VÄXEL. [jfr d. prolongationsveksel] bankv. omsättningsväxel (som omsättes med samma belopp, dvs. utan avbetalning). SvBanklex. (1942).
Spalt P 2021 band 20, 1954