Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PROMENÖR prω1menö4r l. prωm1– osv., l. -œ4r, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
(numera bl. tillf., ålderdomligt l. skämts.) promenerande (person). Promenörer, som med dåliga bröst taga rörelse utom staden. Almqvist Törnr. 3: 141 (1850). Mattsson VSkr. 1: 97 (1906).
Spalt P 2030 band 20, 1954