Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROMOVERA prω1mωve4ra l. prωm1– l. prå1– l. prom1-, l. -mo-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) ipf. -erte Topelius Dagb. 4: 376 (1840)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PROMOTION, PROMOTOR.
Ordformer
(förr äv. -uer-)
Etymologi
[jfr t. promovieren, fr. promouvoire (samt eng. promote); av lat. promovere, framflytta, framdraga, befordra, uppskjuta, av pro- (se PRO-, prefix1) o. movere, flytta (se MOVERA). — Jfr PROMOTIV, PROMOVEND]
I. tr.
1) (†) flytta (fram), förflytta; sända o. d. Är thet så, at tijn Divisor, eller Delare, är någhorstädhes större, än dividendus, .. så scriff widh Linien een Nullam (dvs. nolla), och promovera Delaren vthi thet nästföliande Rwmmet. AJGothus ThesArithm. 42 (1621). Widekindi KrijgH 23 (1671). — särsk.
a) i uttr. promovera ngt till trycket, befordra ngt till trycket. HSH 9: 255 (1696).
b) gm applåder förmå (ngn) att komma fram l. visa sig, kalla fram. 3SAH LV. 1: 222 (i handl. fr. 1862).
2) (†) med sakobj.: (be)främja, befordra; gynna; understödja; äv. med saksubj. G1R 4: 153 (1527). (Att) de inrijkes manufacturer heldre måtte promoveras än förtrykass. Polhem Brev 165 (1722). Kalt vatten promoverar .. transpirationen. Linné Diet. 2: 57 (c. 1750). Att uppmuntra och promovera vettenskaper. Dens. Bref I. 2: 274 (1765). JGGahn (1808) hos Berzelius Brev 9: 28.
3) (†) med personobj.: främja l. befordra ngns intressen, hjälpa, gynna; företrädesvis: hjälpa l. befordra (ngn till ett ämbete, en tjänst l. ställning o. d.), hjälpa fram (ngn). Rudbeckius KonReg. 73 (1614). En orgenist, hvilken jagh haffuer promoverat till Sancta Clara. OxBr. 3: 138 (1627). Altså beder jagh ödmiukeligen, at E(ders) G(revliga) N(åde) .. ville honom till nogot embete promovera. Därs. 12: 283 (1646). Den (tid), då våra mamseller promoverades till fröknar. Hellberg Samtida 4: 245 (1871). Nicolaus V promoverade inga nepoter. Schück Rom 2: 53 (1914). — särsk.
a) flytta upp (ngn) från en lägre klass l. skola till en högre. Schroderus Comenius 737 (1639). Efter examens slut ”promoverades” elever från en klass till en annan. Vasenius Top. 1: 305 (1912).
b) förflytta (ngn) i o. med utnämning till viss befattning l. befordran. VDAkt. 1657, nr 332. Prosten .. utnämndes och promoverades från detta Stift .. 1779. Alopæus BorgåGymn. 428 (1816).
c) i uttr. promovera ngn till helgon, upphöja ngn till helgon (gm en högtidlig akt); jfr KANONISERA 1. Nyblom Bild. 92 (1864).
4) högtidligen o. under vissa ceremonier utnämna (ngn) till doktor, i Finl. o. förr i Sv. äv. till magister, förr äv. till annan akademisk värdighet; ofta med ord betecknande värdigheten ss. obj. Collegium (vid Uppsala universitet) .. hafue macht at promouere Baccalaureos, Magistros, Licentiatos, Doctores. Thyselius HdlLärov. 2: 8 (1595). Teologiska Fakulteten har i år glädjen att till teologie doktorer efter avlagda prov promovera tre licentiater. InbjDoktorspromLd 1954, s. 7. — särsk. (numera föga br.) i uttr. promoverad doktor l. (om förh. i Finl. l. om ä. sv. förh.) magister, promoverad till doktor resp. magister. FörslSkolordn. 1817, s. XXIII. Edgren Kovalevsky 45 (1892).
5) sport. högtidligen utnämna (ngn) till simmagister l. simkandidat (i Finl. förr äv. till idrottskandidat l. -magister) under former som i viss mån likna formerna för en akademisk promotion (med utdelande av diplom, bekransning o. d.). ÅbSvUndH LXI. 2: 20 (1849). NordIdrL 1900, s. 171.
II. (†) intr.: bli promoverad l. låta sig promoveras till doktor l. magister o. d.; förvärva l. ta doktors- l. magistergraden; bli doktor l. magister; jfr DISPUTERA 3 b. OxBr. 12: 397 (1622). Att ingen må promovera vthrijkes, så frampt han will här i rijket komma til någon tiänst. Annerstedt UUH Bih. 1: 229 (i handl. fr. c. 1625). Doctor Roshemius promoverade 1671. d(en) 3 Julij. CollMedP 3/1 1674. Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 124 (1868).
Avledn. (till I 2, 3): PROMOVERLIG, adj. (†) i uttr. vara ngn promoverlig, vara ngn behjälplig (särsk. med avs. på hans befordran). ConsEcclAboP 65 (1657). VDAkt. 1678, nr 42.

 

Spalt P 2036 band 20, 1954

Webbansvarig