Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PROPRETÉ prå1prete4 l. prω1– l. prop1– l. prωp1-, r. l. f.; best. -n l. -en; förr äv. PROPRETET, r. l. f.; best. -en.
(numera knappast br.) renhet, renlighet, snygghet; vårdad klädsel o. d.; prydlighet. Josephson Tessin 2: 133 (i handl. fr. 1708). Det är af vigt .. att köks- och matsals-afdelningarna (i kasernbyggnader) inredas med all den propreté, som låter förena sig med tanken på sparsamhet med statens medel. SD(L) 1901, nr 531, s. 2. TySvOrdb. 1841 (1932).
Spalt P 2071 band 20, 1954