Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRYGEL pry4gel, stundom 32 (pry´gel Weste; pry´g’l Dalin), i bet. 1 r. l. m., i bet. 2 n. (CIHallman 372 (1779) osv.) l. (mindre br.) r. l. m. (Weste (1807), Johnsson Essad Härligh. 204 (1930)); best. prygeln (CIHallman 59 (1775) osv.) ((†) prygelen KKD 11: 166 (1710)), ss. n. pryglet; pl. i bet. 1 pryglar, i bet. 2 =; l. (numera bl. vard. l. bygdemålsfärgat i södra Sv.) PRYL pry4l, sbst.1, i bet. 1 r. l. m., i bet. 2 n.; best. -en, ss. n. -et; pl. (i bet. 1) -ar.
Ordformer
(prygel 1642 osv. prygl 1695. pryglar, pl. 1638 osv. pryl 1668 osv.)
Etymologi
[jfr d. prygl; av t. prügel, påk, i pl. äv.: stryk, av mht. brügel, liksom t. dial. brügi, kavelbro, sannol. rotbesläktat med BRYGGA, sbst.1 — För betydelseutvecklingen jfr DAGG, sbst.2]
1) påk, käpp; i formen pryl numera bl. bygdemålsfärgat i södra Sverige; i formen prygel numera bl. (i fråga om ä. l. utländska förh.) dels om käpp för bestraffning med slag, dels (i utvidgad anv.) om särskilt konstruerat redskap för sådan bestraffning; jfr PRYGEL-KÄPP. Schroderus Albert. 1: 169 (1638). Exempel gifvas at .. (fjällappar) blott med störar eller pryglar gifva Björnen sin bane. Fischerström 2: 56 (1780). Risflätors, karbasers och pryglars offenteliga uphängande i Scholerummet. HFinSkolvH 3: 393 (1783). Pryglar av läder, som hittades (vid grävningar i Lund). Kulturen 1941, s. 156.
2) om slag med prygel (i bet. 1) o. d.
a) koll., dels (i sht i skildring av ä. l. utländska förh.) om prygelstraff, dels (allmännare) om stryk l. smörj. Ge ngn prygel. Få prygel. Lind (1749). Det prygel, som Hans nåde mig vill ge. CIHallman 372 (1779). Överhuvud taget spelade pryglet en stor roll (i äldre teaterpjäser). OoB 1936, s. 114. jfr ARS-PRYGEL.
b) (i formen prygel) (i skildring av ä. l. utländska förh.) i pl., om enskilda prygelslag utdelade ss. straff. Tiugufem prygel. FörordnRegem. 1781, 2: 14. Den förnämsta mandarinen kan den ena timman emottaga de prygel hans regerande majestät täckes låta i nåder tilldela honom. Livijn 1: 176 (1817). Manliga fångar .. kunna bestraffas med prygel till ett antal av högst fyrtio. SFS 1918, s. 485.
Ssgr (i allm. till 2 a. Anm. Vissa av de här nedan anförda ssgrna kunna även hänföras till prygla): PRYGEL-BESTRAFFNING. (i sht om ä. l. utländska förh.) = -straff. KrigVAT 1845, s. 114. —
-BEVIS. [efter nylat. argumentum baculinum] (†) om övertygande av en klentrogen gm stryk. NF 1: 1030 (1876). —
-BÄNK. (om ä. l. utländska förh.) jfr bänk III. Blanche Tafl. 251 (1845). —
-KÄPP. (om ä. l. utländska förh.) käpp som användes vid utdelande av prygelstraff (jfr -straff). Rydberg Frib. 18 (1857). —
-POJKE. [efter t. prügeljunge; jfr stryk-pojke] (om ä. utländska förh.) pojke som uppfostrades tillsammans med en prins o., då prinsen begick en förseelse, pryglades i hans ställe. Palmblad Nov. 4: 3 (1851). —
-SCEN. tilldragelse vid vilken prygling förekommer; äv. om dylik scen i skådespel o. d.; jfr pryglings-scen. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 42 (1898; i skola). —
(1) -SLAG. (om ä. l. utländska förh.) slag med prygel. Östergren (1935). —
(1) -SLÄNG. (†) = -slag. Lagerbring 1Hist. 2: 269 (1773). —
-SOPPA, r. l. f. [efter t. prügelsuppe] (†) prygel, (kok) stryk. Weise 63 (1697). AB 1898, nr 4, s. 2. —
-STRAFF. [jfr t. prügelstrafe] (i sht om ä. l. utländska förh.) bestraffning i form av slag med en käpp (l. liknande straffredskap). CirkRegChef. 26/11 1812, s. A 3 a. Till prygelstraff nyttjas käpp af en och en half alns längd samt omkring en half tums diameter. SFS 1844, nr 12, s. 4. ÅbSvUndH 23: 145 (1928). —
-SYSTEM. (i sht om ä. l. utländska förh.) bestraffningssystem enl. vilket prygelstraff användes. SthmFig. 1846, s. 58.

 

Spalt P 2210 band 20, 1954

Webbansvarig