Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PSALMBOK sal3m~bω2k, r. l. f.; best. -en; pl. -böcker.
Ordformer
(psalm- 1599 osv. psalma- 1526—c. 1540. psalme- 1535—c. 1655. salm- 1543—1875. salme- 1543. — Se f. ö. BOK, sbst.2)
Etymologi
[jfr d. salmebog, fnor. psalmabók, t. psalm(en)buch, eng. psalmbook; av PSALM o. BOK, sbst.2]
bok som (väsentligen) utgöres av en samling psalmer.
1) till PSALM 1, om Psaltaren; numera bl. med anslutning till 2, om Psaltaren ss. bland judarna tjänande en uppgift av samma slag som psalmboken (i bet. 2) bland de kristna; förr särsk. i sg. best. l. i uttr. konung Davids psalmbok. Luk. 20: 42 (NT 1526). Koning Dauidz psalmeboock. OPetri 2: 482 (1535). Konung och Propheten Davids Läre- och Tröstrike Psalm-Bok. Rüdling Suppl. 657 (1740). jfr: (Psaltaren) skulle kunna karakteriseras som den efterexiliska judendomens psalmbok. SvUppslB 22: 129 (1935).
2) till PSALM 3: (officiellt gillad o. stadfäst, i bokform utgiven) samling av psalmer för gudstjänstbruk l. för enskild andakt, ofta äv. sammanbunden med en evangeliebok, omfattande bl. a. kyrkoårets texter, en liten bönbok, lilla katekesen samt utdrag ur den svenska kyrkohandboken; ofta ss. sammanfattande beteckning för dylik samling av psalmer jämte evangeliebok. Den första svenska psalmboken utgavs sannolikt av Olaus Petri 1526. Svenska psalmboken 1695, 1809 och 1937. Gamla psalmboken, i sht om 1695 års psalmbok. TullbSthm 26/10 1543. Then Suenska Psalmeboken förbätrat och med flere Songer förmerat Ock Kalendarium. (1549; boktitel). Den bönen, som finnes i Salmboken för hafvande hustrur. Wåhlin LbLandth. 97 (1804). Jag hade min första psalmbok fått, / en prydlig med silfverspänne. Rydberg Dikt. 1: 14 (1878, 1882). Den wallinska psalmboken (1819). RiksdP 1934, 1K nr 42, s. 120. jfr KORAL-, MELODI-PSALMBOK. särsk. (skämts., föga br.) oeg., om kortlek. Psalmboken med 52 bla’n. NNisse 1892, nr 24, s. 1.
Ssgr (till 2): PSALMBOKS-ARBETE~020. abstr. o. konkret. Swedberg Lefv. 183 (1729). —
-BLAD. jfr blad 2 a. Rääf Ydre 1: 121 (1856). särsk. [psalmböcker tryckas numera vanl. på mycket tunt papper] (tillf.) bildl., om mager person. Johansson SmedBrukspatr. 21 (1933). —
-FODRAL. av kartong l. skinn o. d. Knorring Vänn. 2: 3 (1835). —
-FÖRLÄGGARE. jfr förläggare, sbst.2 3. Frey 1844, s. 233. —
-FÖRSLAG. jfr förslag, sbst.3 1 d. Wallin FörslPs. IX (1816). —
-KALENDARIUM. (om ä. förh.) kalendarium ingående i äldre psalmbok. Fatab. 1916, s. 22. —
-KATEKES. (†) Psalmboks-Cateches, eller alla frågorna i D:r Luthers lilla Cateches, besvarade med Verser ur Svenska Psalmboken. Bexell (1829; boktitel). Försök till en liten Psalmboks-Katekes. Carlstedt (1843; boktitel). —
-KLÄDE. (förr) liten duk l. litet (hand)kläde som lades omkring en psalmbok vid kyrkobesök. SvSlöjdFT 1926, s. 19. —
-KOMMISSION. = -kommitté. Hellerström Liturg. 241 (1932). —
-KOMMITTÉ. kommitté med uppgift att utarbeta l. redigera l. revidera en psalmbok. Wallin FörslPs. IX (1816). —
-KONKORDANS. jfr konkordans 6. Psalmbokskonkordans. Dahlby (1942; boktitel). —
-NÄMND. jfr -kommitté. SFS 1921, s. 1517. —
-PULPET. (tillf.) i kyrka: pulpet varpå psalmböcker äro placerade. Strindberg TjqvS 1: 56 (1886). —
-PÄRM. Östergren (1935). —
-REVISION. Lundström LPGothus 3: 78 (1898). —
-SPÄNNE. spänne l. knäppe varmed psalmbokspärmar sammanhållas framtill. BoupptVäxjö 1826. —
-TEXT. särsk. (†) om tryckstil använd i psalmböcker. Den med grof Psalmbokstext rakt utförde Valeuren (på tjugokopekssedlar). SPF 1824, s. 354. —
-TRYCK. boktr. abstr. o. konkret. Calonius Bref 55 (1794; konkret). ASScF VIII. 2: 321 (1795; abstr.). —
-TRYCKNING. boktr. AnderssonBrevväxl. 2: 297 (1849). —
-UPPLAGA~020. ASScF VIII. 2: 313 (1786). —
-VÄRK, n. psalmboksarbete (konkret). Swedberg Lefv. 161 (1729).

 

Spalt P 2299 band 21, 1955

Webbansvarig