| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PSYKOLOGI -logi4, stundom -ji4 (psykålåji´Dalin), r. l. f.; best. -n l. -en; pl. (i bet. 2) -er.
1) lära(n) l. vetenskap(en) om själslivet (hos människor l. djur) o. dess lagar. Empirisk psykologi, grundad på iakttagelser. Experimentell psykologi, experimentalpsykologi. Praktisk psykologi, använd l. anpassad för lösning av praktiska problem (t. ex. inom uppfostran l. näringsliv). EEurén (1757) i VärmlFörrNu 25: 48. Mystikern omskapar den muhammedanska dogmatiken, i det han förvandlar den till psykologi i ett högre plan. IllRelH 201 (1924). Gymnastiklärarexamen skall avläggas i (bl. a.) .. psykologi och pedagogik. SFS 1934, s. 704. jfr APPERCEPTIONS-, ASSOCIATIONS-, BARN-, DJUR-, DRÖM-, EXPERIMENTAL-, FOLK-, INDIVIDUAL-, MASS-, META-, NORMAL-, PARA-, RAS-, RELIGIONS-, SPRÅK-, VITTNES-PSYKOLOGI m. fl.
2) psykologisk lärobyggnad; framställning av l. lärobok i psykologi (i bet. 1). Claëson 2: 117 (1858). Vid studiet af Wundts psykologi. Vannérus (1896; boktitel). Ibland har jag i psykologier funnit försök att grafiskt .. åskådliggöra associationsförlopp. Larsson Kunsk. 32 (1909).
3) i utvidgad anv.: själsliv, psykisk inställning, psyke, mentalitet; äv. i fråga om sak l. naturföremål o. d.: natur, karaktär. Phosph. 1810, s. 305. (En person som) satt mig i tillfälle att lära mig fjällets psykologi på egen hand. Engström 1Bok 125 (1905). Negerns psykologi. Lidforss Utk. 15 (1909). 3SAH LVII. 2: 22 (1946). —
Spalt P 2313 band 21, 1955