Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PUCE, sbst. r. o. adj. oböjl.
Ordformer
(puce 1804—1868. pys c. 1800 (: Pysbrunt)—1832)
Etymologi
[jfr eng. puce, av fr. puce, loppa, loppfärg, av lat. pulex, loppa]
(†)
I. sbst.: loppfärg, loppbrunt; äv. om färgämne för sådan färg. Westring SvLafv. 2: 291 (1805). Almström KemTekn. 2: 599 (1845).
II. adj.: loppfärgad, loppbrun. VetAH 1804, s. 116. Carlström Spinnm. 39 (1832). Ekbohrn (1868).
Ssgr (till I; †): PUCE-BRUNT, n. = puce I. Fatab. 1907, s. 225 (c. 1800). Pasch ÅrsbVetA 1842, s. 20. —
-FÄRG. [jfr fr. couleur de puce] = puce I. Almström KemTekn. 2: 468 (1845).

 

Spalt P 2329 band 21, 1955

Webbansvarig