Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PULT pul4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (Östergren (1935) osv.), äv. -ar (Nodermann Profår. 5 (1902)).
Ordformer
(bult 1674. pult 1687 osv.)
Etymologi
[jfr d. pult; av t. pult, av lat. pulpitum, tribun, kateder (se PULPET). — Jfr NEJPULT]
ställning avsedd till underlag för bok som man läser i o. d.; pulpet; notställ; numera i sht om ställning som användes ss. underlag för noter o. d. av dirigent l. regissör (vid konserter, repetitioner o. d.); äv. om upphöjning varpå dirigent står, podium. Förty at han (dvs. den lärde token, som tar böcker med sig i sängen) på hennas (dvs. hustruns) Krop / Som på en Bult slår Böckren op. Lucidor (SVS) 464 (1674). När .. lärjungeantalet ökades, placerade jag de sista pultarne nedom nedersta bänken på ömse sidor om katedern. Nodermann Profår. 5 (1902). (Dirigenten) knackade två gånger på sin pult och höjde armarna i en befallande gest. Bengtsson Linklater JuanAmer. 446 (1931). Första fiolernas första pult. Höijer Kom. 238 (1947). Då Amerika skulle fira 100-årsjubileet av ”Oavhängighetsförklaringen” stod .. Strauss på pulten. Hommerberg ResÖsterr. 129 (1951). — jfr SKRIV-PULT.
Ssg: PULT-TAK. [jfr t. pultdach] (†) byggn. pulpettak. 2UB 1: 426 (1898).

 

Spalt P 2377 band 21, 1955

Webbansvarig