PYREN pyre4n, r.; best. -en.
Ordformer
(-en (-én) 1845 osv. -ène 1838)
Etymologi
[jfr t. pyren, eng. pyrene, fr. pyrène; till gr. πῦρ, eld (se PYRO-), med den i kemiska benämningar vanliga ändelsen -en]
Spalt P 2537 band 21, 1955
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se