| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PÅ ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2716):
(III 2) -SALA, v.2, -ning. [sannol. etymologiskt identiskt med -sala, v.1 (se -sadla)] (i fackspr., i sht byggn. o. snick.) anbringa l. lägga på list(er) l. bräda (bräder) l. bjälke (bjälkar) l. träkonstruktion o. d. (förr äv. lager av metall; se slutet) på (ngt) för att öka dess tjocklek l. bredd l. höjd l. styrka; förse (ngt) med pålägg (av trä); äv. i uttr. påsala ngt med ngt. Hjulstocken, påsalad med plank. JernkA 1819, s. 92. Ytterdörren påsalas och gångjernen riktas. TLev. 1892, nr 26, s. 1. Översta bjälklaget, som .. påsalas så att takpanelen får fall. HantvB I. 6: 181 (1938). särsk. ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv., om list(er) l. bräda (bräder) l. bjälke (bjälkar) l. träkonstruktion o. d. (förr äv. lager av metall) som anbringa(t)s på ngt för att öka dess tjocklek osv.; stundom: pålägg (av trä). Hjertstocken är i ottkant .. med fyrkantig påsalning .. midt på, där järnaxeln går igenom. VetAH 1760, s. 215. Den (på stången) fastnade (järn-)Klunsen slås varligen tillhopa under Vattenhammaren och indoppas å nyo uti Härden att få ny påsalning. Rinman JärnH 406 (1782); möjl. till huvudmomentet. 2NF 26: 1455 (1917). Bildmark Entrepr. 146 (1921). —
(I 13, 15, III 2) -SALTA, -ning. (numera bl. tillf.) (på)strö salt på (ngt). Dähnert 310 (1746). De flästa (vilja), at Laxen skal ligga et dygn, .. innan den påsaltes. VetAH 1752, s. 94. Wingård Minn. 7: 50 (1847). särsk. bildl., med avs. på skrift: göra (ngt) mustigare l. mera pikant o. d. (gm tillsatser l. ändringar), krydda (se krydda, v. 2); jfr salta. Stycket är skrifvet i Stockholm och här (i Uppsala) påsaltadt. SÖdmann (1818) i 2Saml. 4: 162.
Spalt P 2873 band 21, 1955