| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PÅ ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2716):
1) låta (ngt) samlas på (ngt), samla (ngt) på (ngt). Den ofanteliga smuts han sedan födelsen påsamkat sin kropp. Rääf Ydre 1: 142 (1856).
2) i oeg. l. bildl. anv., med avs. på dålig hälsa, (pänning)skuld, ovänskap, hat o. d.; anträffat bl. dels refl.: ådraga l. åsamka sig (ngt), dels i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.: som ngn ådragit l. åsamkat sig; jfr på I 15 a ζ, 16 c. ConsAcAboP 12: 121 (1727). Den ovänskap och hat de kunna sig påsamka. Nordencrantz Arc. 237 (1730). Den, som .. altför mycken ohälsa åhr efter åhr hade sig påsamkat. Schück VittA 4: 385 (i handl. fr. 1742). At påsamka sig flere års obetaldte interessen (för lån). PH 13: 33 (1784). Hagström Herdam. 4: 411 (1901; efter handl. fr. 1709; i p. pf.). —
(I 13, 15, III 2) -SATS. [jfr t. aufsatz; jfr på-sätta 1] (numera knappast br.) om handlingen att sätta (fast) l. anbringa ngt på ngt; anträffat bl. (jfr dock slutet) i konkret anv., om ngt som sättes l. satts (fast) l. anbringa(t)s på ngt (ss. skydd l. utrustning o. d.). Till förekommande af stänkning uppifrån (smör-)kärnan brukades en påsats, som bestod af et urhålkadt .. stycke träd. VästmFmÅ 13: 21 (1772). BoupptVäxjö 1841. särsk. bärgv. om tillförande av malm till smältugn l. (konkret) om (mängd av) malm som tillföres en smältugn, uppsättning; anträffat bl. i ssgn malm-påsats (JernkA 1886, s. 90).
Ssg: påsats-rör. [jfr t. aufsatzrohr] (†) bärgv. rör varmed pumpstock skarvas på höjden, skarvrör. Rinman 2: 1085 (1789).
Spalt P 2873 band 21, 1955