Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RACKA rak3a2, v.2, stundom äv. RAKA ra3ka2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE (i ssgn ned-rackande).
Ordformer
(racka 1891 osv. raka 1907—1916)
Etymologi
[av d. rakke ned (på); jfr d. rakke, smutsa ned, skada, misshandla, skälla ut, av lt. racken, eg.: utföra smutsigt arbete, göra rent (jfr lt. toracken, smutsa ned, utracken, banna), möjl. intensivbildn. till lt. raken, skrapa, krafsa, mlt. raken, raka (åt sig) (se RAKA, v.3); formen raka beror sannol. på anslutning till RAKA, v.3]
(vard.) i förb. racka ner10 4 l. ned4.
1) intr. i förb. med prep. på: yttra sig skarpt o. ovänligt om (ngn l. ngt), hårt (o. på ett osympatiskt sätt) kritisera (ngn l. ngt). WoJ (1891). SocDem. 1892, nr 191, s. 3. Han rackade ned på de rika .. som icke begrepo tidens krav. Didring Malm 2: 150 (1915). NDA(A) 1933, nr 63, s. 13. jfr NEDRACKA.
2) (i Finl.) tr.: racka ner på (ngn l. ngt), skälla ner (ngn l. ngt). En fräck artikel .. rackar ner hela senaten. Söderhjelm Brytn. 276 (1901). Detta studenthus .. där folk nu .. rakar ned våra ädlaste minnen. Ahrenberg Männ. 3: 27 (1908). Bergroth FinlSv. 119 (1917).

 

Spalt R 23 band 21, 1956

Webbansvarig