Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
RACKLA rak3la2, v.2 -ade. vbalsbst. (tillf.) -ANDE, -ING.
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) mer l. mindre klandrande: färdas l. fara (långt o. i onödan), flacka omkring (långt); oftast i förb. rackla omkring (se nedan). Læstadius 2Journ. 133 (1833; om häst på bete). Ingen hade tid, hvarken för sig eller sina hästar, att rackla långa vägar. Knorring Skizz. II. 2: 7 (1845).
Spalt R 32 band 21, 1956