Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAFFEL raf4el, sbst.1, r.; best. -n; pl. rafflar.
Etymologi
[sannol. av t. raffel, skrapa, l. en lt. motsvarighet därtill; till raffeln (se RAFFLA, v.2)]
(i fackspr., i vissa trakter) sotarskrapa. SDS 1933, nr 76, s. 13.

 

Spalt R 88 band 21, 1956

Webbansvarig