Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
RAPIR rapi4r, äv. RAPPIR rapi4r, förr äv. RAPIÄR l. RAPER l. RAPPERE l. RIPPER, n. (HH 1: 25 (1543) osv.), äv. r. l. m. (HH 2: 29 (1548), Fornv. 1945, s. 305); best. -et ((†) -t HB 2: 327 (1597: ripperth)) resp. -en; pl. = (TullbSthm 8/6 1543, osv.), äv. (numera bl. ss. r. l. m.) -er (HH 2: 28 (1548), Alm BlVap. 21 (1932)).
(förr) (lång, smal) stötvärja; särsk. inskränktare, om sådan värja försedd med tvåäggad l. fyrkantig, prylformad klinga o. korg- l. skålformigt handskydd o. använd som fäktvapen jämte en vänsterhandsdolk. HH 1: 25 (1543). Dömdes Mons .. fför han högk Oleff Karsons son i Bodha i huffuudhe med ett rapper. BtFinlH 2: 59 (1548). Ett rappere med sin dagert; knopen, kryset och ortbandet aff jern, förgylt. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 31. Bengtsson Tärn. 26 (1923). SvVapSÅ 1947—48, s. 132. — jfr KAMP-RAPIR, KYRASS-RAPPERE. — särsk. bildl. Blanka rapiärer i lifvets glada förpostfäktning. Lindqvist Stud. 256 (1906). GHT 1927, nr 151, s. 6.
-BÄLTE. bälte (se d. o. 1 a) varvid rapir bars. Ett Hispanies Rappirbeltte aff venesk ynsse gull. VaruhusR 1541. —
-KLINGA, r. l. f. (rapir- 1888. rapirs- 1562—1607) jfr klinga, sbst.1 1. ArkliR 1560, avd. 3 (1562). —
B (†): RAPIRS-BALJA, se A. —
-FÄSTE, -KLINGA, se A. —
-TASKA. triangelformat (ofta överklätt) läderstycke försett dels med ett antal omslagsremmar som spändes kring överdelen av en rapirbalja, dels med en ring som med en hake fästes i bältet. TullbSthm 11/9 1581. —
-UDD, se A.
Spalt R 284 band 21, 1956