| Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
RASSLA ras3la2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
redskap för åstadkommande av rasslande ljud, skramla l. skallra o. d.; jfr RASSEL-INSTRUMENT o. RASSEL 2. Männen .. (på den inristade bilden) bära i händerna spön med påträdda rasslor. Ymer 1925, s. 181. NordKult. 10: 48 (1947).
Spalt R 379 band 21, 1956