Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAUSCHGÄLB l. ROSSGELB l. RYSSGELB l. RYSSGUL l. RÖSSGELL, r. l. m. l. f. (Cronstedt Min. 208 (1758), Björkman (1889)) l. n. (Sahlstedt (1773), (Ekenberg o.) Landin (1894)); l. RYSSGULT, n.
Ordformer
(raus- 1768. rausch- 1747—1915. ross- 1773. rus- 1797. russ- 1718—1855. rys- 1739. ryss- 1560—1904. rysse- 1637—1687. räusch- 1810. röss- 1741. rösse- 1584. -geell 1584. -gel (-hl) 1711. -gelb 1640—1915. -geld 1560. -gell 1645—1718. -gelp 1854—1885. -giäl 1637. -gul 1739. -gull 1687. -gult 1789—1891. -gälb 1757. -gääl 1650. -göll 1640. -hjälp (-e-) 1851—1895)
Etymologi
[av t. rauschgelb resp. ä. t. reuschgeel, roszgelb, reiszgelb m. m.; till -GÄLB; förleden av it. rosso, röd (motsv. fr. roux), av lat. russus, röd, av en s- l. t-avledning till den ieur. rot rudh som äv. föreligger i RODNA o. ROST. — Jfr ROT-GYLLEN, RÖD-GYLLEN]
(†) auripigment; äv. (särsk. i uttr. röd rauschgälb, rött ryssgult) om realgar. TullbSthm 30/9 1560. Röd Rausgelb. Wallerius ChemPhys. II. 3—4: 99 (1768). UB 4: 553 (1873). 2NF (1915).
Ssg (†): RAUSCHGÄLB-KIS. miner. arsenikkis. Cronstedt Min. 186 (1758). Rinman 2: 400 (1789).

 

Spalt R 416 band 21, 1956

Webbansvarig